lördag 6 oktober 2012

1 vecka

En vecka har redan gått sen våran andra prinsessa kom till världen.
Tiden står still men går samtidigt så jäkla fort.

Dagarna består av mat, mat, mat och lite mer mat =)
Varje matning tar en timma allt som allt ungefär och hon äter var tredje timma. 
Men det ger ju resultat! Igår vägde hon 40 gram över födelsevikten. Och det är ju kanon att hon växer så hon klarar operationen ännu bättre när det är dags.
Leia är otroligt hjälpsam, med allt från att hämta handduk till att "hjälpa" till med blöjor, men även solen har sina fläckar, hon visar verkligen sina sämre sidor allt oftare nu.
Men jag förstår henne, det är ju jättekonstigt för henne och vi har ganska dåligt tålamod.
Men vi gör vårat bästa och hittils har vi fått den hjälp vi behöver.
Kommer bli spännande att se hur det blir nästa vecka när kisse börjar jobba halvtid och jag ska vara klar med båda barnen kl 8 för då ska vi promenera upp till dagis.
Som det är nu med alla hemma så är vi klara med morgonsysslorna runt 11 hehe och då är Leias lektid slut.
Men man kommer in i det också!

Igår var vi hos Noomis läkare och gjorde ultraljud i en timma igen, fruktansvärt jobbigt att se henne på den stora britsen under en värmelampa.
Igår kopplade han upp henne med 3 elektroder så det var massa sladdar och en doktor som bråkade med henne.
Hon sov väl i stort sett hela tiden så det var skönt.
Vi ska dit nästa vecka igen och se hur läget är. Igår var venen upp till lungorna trängre än i Måndags, vilket gör att hon får mindre och mindre syressatt blod ut i lungorna.
Blir det sämre fort så blir operationen tidigare men håller det sig någorlunda stabilare så blir det glesare kontroller och operationen längre bort.
Han hittade 2 hål till igår också men det hade ingen större betydelse sa han.
Vi känner oss lite lugnare efter igår just för att han berättade att det inte blir akut om hon blir sämre, man märker det mer från dag till dag att hon blir blåare och slöare.

Jag har gått med i Hjärtebarn nu också, där kan man hitta stödpersoner och läsa om andra i samma situation.

Känns som allt kretsar runt hennes sjukdom nu men jag hoppas att man kan koppla bort det lite mer med tiden.
Det gör jag nu också ibland, men det kan räcka att man hör en ledsam låt eller att nån dör i en film så börjar jag gråta.
Mycket hormoner och skit nu också så man är väl inte starkast i psyket.

Idag har vi vart i solvik och Leia har vart på kalas, under tiden tog jag en pw med hög musik och bara sket i att fogarna gjorde ont, ville bara tänka på nåt annat för en stund.

Nu måste jag avsluta och få lite gjort medans barnet sover.




1 kommentar: